tankar tankar, oändliga tankar
jag har alltid varit en tänkare, & det är något jag inte kan ändra på. Folk säger ofta till mig; man ska inte tänka så mycket som du gör, det kan inte vara bra. Då brukar jag mest bli irriterad, det är nog superlätt att säga men så mycket svårare att genomföra. Jag kan inte sluta tänka, det är en del av hur jag är!
Men ibland, ibland önskar jag att jag hade mindre tankar i huvudet. Ibland råkar alla negativa och svarta tankar komma på en gång och då blir det tungt. Idag har det varit en tung dag. Idag har jag hela tiden gått med ett påklistrat leende, enda tills ikväll. Då brast allt. Jag undrar, vart är min lust? Lusten & längtan som alla tycks ha efter stockholmsresan, efter siesta, efter studenten osv. Vart är den?
Men jag tror, tror att jag bara är rädd, rädd för mycket, rädd för framtiden. Jag håller på att bli vuxen, det börjar gå snabbt nu. Alla 90;or håller på att bli vuxna, och just nu bara saknar jag alla våra stunder, vi var små, problem löstes så enkelt, det var enkelt då! Det går snabbt nu och snart är vi där, med mössorna i handen skrikandes och gråtandes och ska återigen säga hejdå till en klass. Men någonstans inom mig säger en något att allt kommer att lösa sig, det har det ju gjort hittills. Jag har tagit mig igenom saker som många andra inte har & jag har gått stark ur det och gått vidare. Vad som än händer, så löser det sig nog.
/jag & mina tankar
Men ibland, ibland önskar jag att jag hade mindre tankar i huvudet. Ibland råkar alla negativa och svarta tankar komma på en gång och då blir det tungt. Idag har det varit en tung dag. Idag har jag hela tiden gått med ett påklistrat leende, enda tills ikväll. Då brast allt. Jag undrar, vart är min lust? Lusten & längtan som alla tycks ha efter stockholmsresan, efter siesta, efter studenten osv. Vart är den?
Men jag tror, tror att jag bara är rädd, rädd för mycket, rädd för framtiden. Jag håller på att bli vuxen, det börjar gå snabbt nu. Alla 90;or håller på att bli vuxna, och just nu bara saknar jag alla våra stunder, vi var små, problem löstes så enkelt, det var enkelt då! Det går snabbt nu och snart är vi där, med mössorna i handen skrikandes och gråtandes och ska återigen säga hejdå till en klass. Men någonstans inom mig säger en något att allt kommer att lösa sig, det har det ju gjort hittills. Jag har tagit mig igenom saker som många andra inte har & jag har gått stark ur det och gått vidare. Vad som än händer, så löser det sig nog.
/jag & mina tankar
Kommentarer
Trackback
